Tag Archives: hjärtfrekvensvariabilitet och yoga

Smidig, stark och frisk – om den outforskade bindväven, nervsystemet och yogaträning

5 Jul

Nyligen kom en stor studie som uppmärksammade strukturella förändringar I hjärtat hos vältränade medelålders före detta vasaloppsåkare här. De som hade åkt flest lopp och på snabbast tid hade mer arytmier (hjärtrytmrubbningar).

En anledning kan vara att bindväv växer in i hjärtat (myocardial fibrosis, mer om vad det är här) när man blir mer inaktiv och detta kan störa nervsystemet. Inaktiviteten kan göra att muskelmassan ersätts med bindväv. Att radikalt ändra på sin fysiska aktivitet kan vara en bidragande faktor till störningar i hjärtats nervledningssystem, från elit till inaktiv verkar vara det farligaste. Explosiv muskelträning kan vara ett sätt att förhindra detta mer om explosiv yoga här.

Störningar i nervsystemet kan förhindras med inversioner och yogaövningar:

Det finns mindre studier som har visat att inversionerna, de upp och nervända övningarna, har motsatt effekt dvs övningarna har en återställande effekt och motverkar hjärtflimmer och störningar i nervsystemet bland annat har man sett att signaler från töjliga kärl (baroreflexen) som reglerar bland annat blodtrycket påverkas och återställs med hjälp av yogaövningar och långsamma andetag. Se min studie som visar att yogaträning fungerar återställande genom att öka hjärtfrekvensvariabiliteten

 För mycket bindväv farligt

Lagom töjning av ledband och bindväv kan förhindra att bindväven växer in i lederna och kan resultera i ledstelhet. Yogaträning är en bra prevention som både håller musklerna aktiva i kombination med stretching.

Vissa menar (Yin yoga, restorative yoga)  att man ska töja ut ledbanden, vilket inte rekommenderas! Överdriven ledbandstöjning gör att lederna blir mer utsatta och skyddas inte vid t. ex snedbelastning eller vrickning. Jämför med ett gummiband som du töjer ut överdrivet mycket under lång tid, kontraktionen blir inte effektiv. Men vid lagom töjning cirka 20 % över dess normala vilolängd så bidrar de elastiska komponenterna (bindväven) till kontraktionen.

En kombination av muskelövningar och töjning är nog det bästa, som denna övning (film). Dynamiska spagater med blocks får med många muskelgrupper, max töjning och sedan intensiv muskelkontraktion.

Intensiv töjning i kombination med styrka, balansträning fås på köpet

Intensiv töjning i kombination med styrka, balansträning fås på köpet

Mer fakta….

Det är muskelcellen (sarcomeren) och bindväven som man töjer på vid stretching

Bindväven består till stor del av kollagen och muskeltöjning förhindrar överdriven bindvävstillväxt som är vanligt vid ökad ålder och inaktivitet. Vid inaktivitet ökar proportionen av kollagen och leder ofta till stelhet och att man förlorar muskelceller (sarcomerer) forskning om bindväv här

Se en rörlighetsträningsguide jag skrivit här

Tjockare bindväv vid smärta

Vid kronisk smärta får man tjockare bindväv (den täta bindväven), och fysiologiskt sker det en omstrukturering av bindväven  när man töjer efter en skada eller operation här.  Kollagenproducerande celler (fibroblaster) reglerar hur mycket kollagen och bindväv det bildas och cellerna tycks ändra form vid långvarig stretching.

Rörlighetsträning är

  • Prestationshöjande
  • Bidrar till muskelkontraktionen (metafor gummiband som töjs ut lite och ger en effektivare kontraktion)
  • Regelbunden rörlighetsträning gör att bindväven kan utsättas för en högre belastning innan man känner smärta
  • Ospecifik ländryggssmärta kan bero på att ospecialiserad bindväv har bildats på en sida av ryggen och man har sett att bindväven är tjockare hos de med kronisk ländryggssmärta. Vad detta kan bero på är en nedsatt ”sliding”, glidyta mellan de täta bindvävslagren som i sin tur minskar rörligheten. Detta har setts även i andra muskler som multifiderna och transversus abdominis.

Kontentan är att vi blir stelare med åren och yoga är en bra förebyggande träningsform, vi tränar både styrka och rörlighet, och samtidigt tränar vi yoga på djupet.

Annonser

Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) ökar av Yogaträning

11 Maj

Ett tecken på att hjärt och kärlsystemet fungerar bra och är flexibelt är att antalet millisekunder mellan varje hjärtslag varierar. Man pratar ofta om pulsen per minut, men detta är annorlunda, här pratar vi om intervallet mellan varje enskilt hjärtslag!

Det finns väldigt lite forskning gjort där man mäter hjärtfrekvensvariabiliteten (HRV) speciellt vid yogaträning. Men några bra rapporter finns som visar på att den ökar

Denna forskning utförde ett 15 minuters stolyogaprogram se här

Och i denna studie som gjorde mer andningsövningar, där de såg att man fick en bättre balans i det autonoma nervsystemet här

Jag har i några månader gjort mätningar i mina yogaklasser på ca 25 personer för att se om det verkligen stämmer att det är vilande för hjärtat att träna yoga (speciellt inversioner) om man jämför t.ex med annan fysträning

Resultatet är att genomgående vid utförandet av childpose, inversioner och djupavslappning ger en mycket fin avslappning av hjärtat. Generellt så utförs många yogaövningar med huvudet nedanför hjärtat (som är definitionen av en inversion) som t.ex hunden neråt, framåtböjningar och prasarita padottanasana mm.  Vill du lära dig mer om HRV kolla här www.marianpapp.se

Det finns en pulsklocka som mäter HRV, men det allra bästa är förstås att använda en Holter EKG apparat (de är väldigt dyra ca 45 tusen styck). De använde jag i min senaste forskning, där jag också fick signifikanta förbättringar på HRV efter 8 veckors yogaträning (där deltagarna använde en stor del inversioner i yogaprogrammet).

Men kontentan av detta är att HRV minskar vid ökad ålder, vid dålig kondition, stress, nedstämdhet mm. Visst vill man förbättra den så att man har ett hälsosamt hjärt och kärlsystem, yoga och fysisk aktivitet är en väg att gå.

Du som vill veta mer har jag fördjupningskurser flera gånger om året där en del av kursen tar upp HRV och vilka som mekanismerna är till att den förbättras av just yogaträning. Kika på min hemsidamarianpapp

Jag tar upp alla poser som vetenskapen använt sig av i publicerade forskningsrapporter, kursen heter ”vetenskapliga yogaposer”

Ett viktigt sätt för att öka på sin hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) är att undvika ett kontinuerligt snabbt andningsmönster, speciellt hyperventilation (snabbare än 20 andetag per minut). Det skriver bl.a en av de ovanstående forskarna (Cheema)

 

 

Humöret och Yoga

17 Jan

Några av effekterna av Yogaträning är bland annat humörförändringar. Jag gick en kurs för några år sedan på Karolinska som hette psykoneuroimmunologi som innebär att psyket spelar roll hur immunsystemet och endokrina systemet fungerar. Också att nervsystemet kan till viss del styra immunsystemet.

En intressant grej var att självskattad hälsa kan avgöra om du blir sjuk längre fram i livet. Yogaträningen ger ju ett enormt välbefinnande och när man kikar på studier så visar de flesta en ökad livskvalitet, mindre ångest och depression och generellt bättre humör. En del i hjärnan som heter hippocampus blir större av mindfulnessträning och av fysisk träning och den är en viktig del för positivt humör eftersom den kontrollerar känslor. Och man har sett att hippocampus blir mindre vid depression.

Det är väl vedertaget att vanlig fysisk träning är lika bra som tablettbehandling mot depression.  Se artikel i Läkartidningen här.

Yogaträning har många parallella effekter med fysisk aktivitet,  forskning har visat att vissa inflammationsmarkörer som t. ex CRP och vissa interleukiner minskar men även kortisol minskar på kvällen. Kortisolet ska ju vara högt på morgonen och sedan gradvis minska och vara lägst på kvällen.

Läs artikel i Svenska dagbladet som tar upp att en vanlig inflammation kan vara orsak till depression här: idagsida

Mycket stress och långvarig stress skapar en obalans och kan leda till inflammation och sömnbesvär.

Sömn är en annan viktig del som påverkas av yogaträningen, se även min artikel om melatonin och yoga där jag skriver mer om detta och yogaövningen ”skulderstående” är speciellt bra för att få en god sömn.

Men man måste hitta sin funktionella återhämtning – speciellt vid vinterhalvåret eller vid en hög stressbelastning och  en artikel i Läkartidningen rekommenderar yoga och fysisk träning  och naturvistelser som olika former av funktionella återhämtningsmetoder. Har man en bra återhämtning så får man en mindre andel ”microarousals” , som innebär 3-15 sekunders störningar av sömnen.

Så man får gå flera vägar för att påverka humöret både med återhämtning, sömn och också hur du tänker.

Det finns också vissa övningar som forskare rekommenderar just för att förbättra humöret och det är bland annat milda bakåtböjningar och bröstöppningar. En stel bröstkorg gör att du får en grund andning och därmed en mer stressaktig andning (högt uppe i bröstet). Också att förlänga utandetagen är en suverän metod, då behålls koldioxiden som är en lugnande gas (i rätt mängd). Och detta är en suverän och billig medicin mot sömnlöshet och stress.

Här är ett exempel på en bröstöppningsövning

När det gäller de som har stressrelaterad utmattning och sämre humör har man även sett effekter på hjärtfrekvensvariabiliteten, en forskare som heter Krittayaphong har observerat att de med högre depression, jämfört med de som hade lägre depression, hade en bättre hjärtfrekvensvariabilitet. Och man vet att hjärtfrekvensvariabiliteten ska vara god. Flera forskningsrapporter har visat att yogaträning förbättrar hjärtfrekvensvariabiliteten.  Det är mycket positiva effekter med att träna yoga och även att träna fysiskt som typ kondition eller liknande.

Blir du nyfiken på att veta mer? Jag har en specialkurs där jag ägnar en hel dag åt att diskutera humöret plus att vi kör en ”humörklass”.

Marian Papp